I år är det 90 år sedan Bedinge GK bildades. Det kommer att uppmärksammas på flera sätt, bland annat på klubbens hemsida.
Under hela sommarsäsongen kommer vi att publicera en rad artiklar om personer som intervjuats och som på olika sätt har anknytning till vår fina golfbana.
Genomgåendehar de intervjuade berättat om varför de började spela och vilken som är deras alldeles speciella favoritklubba.
Och så avslöjas en och annan anekdot på eller kring golfbanan. Som när isen brast på en av sjöarna och en spelare fick räddas upp ur det iskalla vattnet av golfkompisarna.
Nästa på tur i artikelserien är Lars Hagtorn, barnbarn till William Pålsson, klubbens första ordförande
Av Tommy Lindstedt
Lars Hagtorn har traditioner att luta sig mot när det gäller golf i Beddingestrand. Hans farfar, William Pålsson, var en av initiativtagarna till anläggandet av den gamla banan söder om väg 9.
— Själv började jag som fyraåring att springa omkring hemma i trädgården med en liten gren i handen och låtsades spela golf, minns Lars Hagtorn.
Det var göteborgaren Emil Flodin som lyckades locka med sig sommarstugeägare som William Pålsson, Hans Thysell, Sigvard Boman och Herman Berglund att satsa på byggandet av en golfbana.
I samband med en bolagsstämma i Bedinge Havsbad AB den 30 juni 1931 fattades det beslut om att det tillsvidare skulle upprättas ett område för golf på heden mellan Kronoskogen och stranden.
Lars Hagtorns farfar, William Pålsson, valdes till klubbens första ordförande. Medlemsantalet detta första år var 20 entusiaster.
För Lars Hagtorns egen del började han spela vid sju-åttaårsåldern. Enligt honom var det till stor del tränaren Ivan Perssons förtjänst att han fortsatte och utvecklade sin golf.
— Då fanns det ingen drivingrange, utan vi tränade i ett hörn på den gamla banan, vid en del av nians fairway. Vi var många barn - kanske trettio-fyrtiosammanlagt, säger Lars.
Några seriespel på andra banor blev det inte. Men desto mer tillsammans med sina föräldrar Hanne och Björn Hagtorn (ordförande 1946-54) och så förstås ihop med beddingekompisarna.
—Pappa, jag och Lars Fredholm, som också varit ordförande, spelade mycket ihop. Lars Fredholm bodde en kort bit ifrån oss. Han hade en tuta, typ som man förr hade på cyklarna. När han tutade i den visste pappa att det var dags för golf och rusade i väg för att hämta sig bag.
Lars berättar att det i det gamla klubbhuset fanns en tavla i plåt på väggen med handicapkort.
— När man spelat en runda och sänkt sitt handicap fick man flytta upp ett steg på tavlan. På det viset kunde alla se varandras handicap.
Som bäst var Lars när han var 15 år och hade tio i hcp.
— Sedan dess har det bara gått utför. I dag har jag fjorton i hcp, men det håller jag inte. Men vem vet, det kanske lossnar när jag går i pension.
Lars är aktiv i juniorkommittén vilket bland annat innebär att han spelar med juniorerna varje söndag. Utöver det spelar han emellanåt med arbetskamrater på Alnarps lantbruksuniversitet där han arbetar som it-tekniker.
— Båda mina söner är medlemmar här i Bedinge så vi spelar en del ihop.
En avfördelarna med Bedinge GK, som Lars ser det, är den avslappnade stämningen. Och att banan är i bra skick.
Favorit klubban är en driver av märket Callaway.
— Jag byter inte klubbor så ofta. Anser att det inte är dem det hänger på om det går dåligt.
